In these bodies we will live

Tittar ni riktigt noga på mig så ser ni att ni har hittat henne.
Men då gäller det att ni tittar riktigt ordentligt.

Helgen har varit berg och dalbana- finns det nån helg som inte är det?
Fredagen var lagom och trevlig =)
Lördagen var underbar, jag hade en hel dag för mig själv. Gjorde stan, lagade mat och bakade en kladdkaka.
Idag har varit berg och dalbana. Morgonen var bra!
Gjorde inte ett piss på för och eftermiddagen. Ingen läxa- ingenting. Eller okej, skrev ett mail till min lärare samt kluddade ner ett litet tal vi ska hålla på engelskan i morgon.
som jag för övrigt inte kommer gå på.

Fikade hos joanna på kvällen, hur ska man klara sig? I morgon flyttar hon till Göteborg.
Så här kommer det vara... en efter en kommer de lämna boet.

Missade bussen hem, så jag gick från lugnvik och hem. Tog 70 minuter. I Jeans. SMÄRTA!

nu går jag och lägger mig. kan inte kliva upp tidigt i morgon, men jag kommer väckas av ångesten.

Jag tog mig en liten paus i bloggskrivandet.
Vet egentligen inte varför... för mycket att göra kanske.

Idag har jag fått lite gjort! Jag lovade mig själv att följa min kalender till punkt och pricka hela den här veckan. På dagens schema har jag kluddat ner "opposition pa, gör klart ordlistan", och någonting mer som har blivit överstruket.
Oppositionen var jag på och det gick bra! Jag gillar oppositioner, man får mycket hjälp.
Jag har dock inte klart min ordlista. Tror jag har 13 ord kvar. Fan då!
Men då får jag helt enkelt skriva till "skriv 13 engelska ord" på morgondagens schema.
I morgon har jag mycket att göra!
Ska ringa om käftis, skriva och träna ordlista, skicka min mp3 och maila cdon, börja med källkritiken och dessutom träna 2½ timme. My gosh.
Har en avi som måste in på banken, men det får bli på... tisdag?

Krogen på fredag! Jag funderar på en vit månad. Funderar.
Det låter som att jag är alkoholist nu och behöver vänjas av, men nej nej.
Jag behöver en paus, i alla fall min plånbok. Men om det blir mando den 14 februari och snit-fest så bryts månaden.

Jag vill sitta vid ett bord på Lescapade och äta en turkey and cheese sandwich och titta på folk. Ge servitrisen dricks och titta på den stora fisken som hänger upp och ner utanför affären brevid och stinker.
Jag vill till och med bli förföljd av en liten flicka som vill ha pengar och jag vill försöka förklara för henne att jag bara har svenska pengar. 

Men mest vill jag sova. Min kropp har ont. Jag har ont 

Japp. Nu är det på gång igen!
Idag åker vi iväg till Duved och Jennys stuga.
Vad tror ni? 13 tjejer en hel helg? :) Kan bli intressant!

Mini - Roadtrip upp, jag och Sandra ska köra. Håll tummarna för att Gamla Bettan orkar uppför backen!
Tror vi ska stanna och ta några bensträckare också, det är ju så förbannat långt vet ni. Haha!
Bara för att få in själv roadtrip-känslan.
Sen blir det till att handla middagar i Järpen och sen ska vi kånka uppför den jävla backen upp till stugan.
Men tanke på mitt bagage måste jag nog gå två gånger.

I morgon då. SKIDOR! hoppas på bra väder!
Kvällen bjuder på middag och sen ska vi sjunga och dansa hela natten lång!
Myrt kan "en blå" nu, så vi får köra stenhårt på det! Plus våra nya moves som är så snygga!

Lördagen bjuder på slappa, slappa, slappa.
Sen blir det hemfärd. Och skriva klart källkritiken, fuck it.

Har lite balklänningsproblem, men jag tror det löser sig.
Om min kära far kunde vara lite mer lugn och inte brusa upp för minsta lilla så skulle jag nog kunnat få fram det jag ville ha sagt. Men det orkar man inte när man bara får skit tillbaka.

Ha en bra helg!

Dagen börjar med Lady Madonna. Alltså; dagen börjar bra!
Ska börja varje dag såhär.

Det var ett tag sen man bloggade. Orsak: Skolan är igång!
I måndags fick vi en läxa att skriva en CV och Cover Letter till måndagen därpå.
Plus att geografin och pa ska vara klart till nästa vecka.
Men geografin ska fixas idag på skolan, Pa är vi på gång med!
Tror det kommer ordna sig faktiskt :)

Just det... Student, det kom jag på att jag är nyss.
Fan va fränt! Helt underbart.
Vi planerade flak, champangefrukost, musik, tema och massa annat.
Jag vill ha med naturarna, för dom är också min klass.
Det här kommer bli så jävla roligt!

Vad står på schemat idag då?
Plugga Pa till halv två, traska ner på stan för att gå på banken.
Gå upp till skolan, skriva geografin. Skicka in (förhoppningsvis)
Kanske äta nåt?
Traska ner på stan strax innan fem. Prova balklänningar, YEY!
Får se om man kan hitta nåt fint :) För det är inte länge kvar till balen heller!
Jävlar i min lilla låda.

En sak till...GRATTIS JOANNA!
Min kära kamrat tog sitt körkort i tisdags, fick åka med henne efter skolan.
En grymt bra merit, och vuxenpoäng får man om man tar körkort!
Vi har ju kommit på en sak.. På Anderzons lär proffs ut proffs! Så är det!

Ska ringa IKEA och vara lite arg idag också. Det ska bli kul =)
Det dumma är att jag inte alls är arg för att mitt bord inte har kommit än.
Jag klarar mig. Men det känns ju segt att ha fyra stolar och ett bord.
Dessutom ska jag bjuda de som hjälpte mig att måla på middag :) Då kan ett bord behövas!

Nu tror jag det blir duschen.

Jag har kommit på en sak som skrämmer mig lite.
Eller kanske till och med två saker.

Ett: För att kunna bygga en väg måste man ha en bra grund. Det berättade min lärare Ingrid i fyran, fast hon tog exempel med ett hus i stället. Först nu förstår jag vad hon menar.
Har man inte grunden rasar hela huset, vägen eller vad man nu ska kalla det.
Jag har ändå kämpat ganska bra med min grund.
Men saker har hänt som jag inte kan göra någonting åt.
Det här betyder att min grund aldrig kommer att bli stabil, den kommer alltid vara lite ostadig.
Nu måste jag bara komma på ett sätt att leva med det.

Två: Yrke... Jag kanske inte kommer klara av mitt yrke. Eller jag kanske inte ens vill bli det längre.
Utbildningen är 5 år... FEM ÅR! Det känns skit. Fem år med konstant psykologi.
Och om jag inte ser fram emot fem års utbildning inom psykologin, varför skulle jag då kunna se fram emot att jobba med det resten av livet?
Hjälp...

Idag har jag fått saker gjorda!
Okej, jag har inte hängt upp draperiet eller torkat golven.
Men jag har gjort småsaker som kändes bra. Plocka i köket, gick med massa sopor.
Samlade ihop pantburkar gjorde jag också... Kikar man ner i mina tre påsar tomflaskor och burkar som jag har rotat fram i mitt kök skulle man kunna tro att jag inte gjorde något annat än drack. :p

Var hos tuld och kollade på film också =)
Slutsatser från kvällen: Killar i amerikanska basketfilmer är heta, när det kommer till kakor är jag bottenlös, jag kan inte hantera hundar och främst; När det har hunnit blivit januari ska man äga ett par vantar.

Nu ska jag äta en köttbullemacka och fil. Som sagt, jag är bottenlös.

rättning i gårdagens blogg: if YOU jump, Ill break the fall.
Om någon bryr sig, som Jenny sa.

My Chemical Romance ja... tack gode människa för att dom finns.
Men jag håller med Maria, jag borde lära mig vad bandmedlemmarna heter innan jag kan kalla dom mitt favoritband :p

Idag blir det underbart, i alla fall klockan fyra för då ska jag få dansa.
Äntligen!
V.3 börjar dansen igen, längtar som en tok! Vill ha tillbaka den lilla kondition som jag hade på den tiden... och jag saknar mina gamla magmuskler!

Blev ingen pluggning idag. segt, men rätt skönt ändå. plugga på lov är inte kul!
Men vad gör man när man har ett helt jävla projekt som ska skrivas till v.3?! HJÄLP!!
Vi är körda...det är ganska väntat.

Nu ska man plocka lite i köket, hitta något att äta till lunch. Gröt är det enda jag har.
Så det blir gröt helt enkelt.

Varför ska det vara så svårt för mig att köpa dammsugarpåsar?

If i jump, Ill break the fall.
Fast det vet jag ju inte om jag orkar. Men det spelar ingen roll, så länge jag får känna mig behövd.
Jag kan ju ändå inte hjälpa mig själv.

Idag tyckte jag att allt skulle gå bra, jag hade ju så mycket att göra!
Och det har egentligen varit en bra dag!
Traskade ner till stan, gick in på skolan för att hämta ett block.
Hatade att gå igenom skolan. Tanken är ju att man ska vara tillbaka där på tisdag.

Hittade Joanna vid övergångsstället (har haft en del möten just där i dagarna, intressant!)
Gick in på bibblan för att lämna tillbaka böcker, blev rädd för systemet och gick ut igen. Hade ändå inte tid.
Gick till svenskan med tungt hjärta. Satt i en och en halv timme, sluddrade och fuckade upp det helt och hållet. Då gick jag på rast, köpte godis (bra där lisa) och köpte en korv.
Gick tillbaka med lite lättare hjärta eftersom att det bara var 45 minuter kvar.
Sålde den andra för dagen och blev lite glad. Så jag gick därifrån rätt så nöjd ändå.
Gick ner till jocks och cyklade 20 minuter, dåligt!
Bytte om, gick till Camillas jobb. Sen åkte vi till bowlingen, det var trevligt!
Tog en tur till drive in där det blev el maco :)
Sedan hem till mig där vi kollade på Dagboken. Den var bra.
Men det finns faktiskt inte såna där kärlekshistorier... Så den kändes orealistisk.
ELLER SÅ ÄR DET JAG SOM ÄR SÅ FÖRBANNAT JÄÄVLA NEGATIV!!!!!!!!!

Jag orkar inte med mig själv. Varför är jag så jävla tråkig?
Varför är det alltid jag som lyckas med dumma saker, göra illa folk när jag inte menar det, gör bort mig, säger fel saker vid fel tillfällen, sabbar ögonblick?
Det känns som att alla måste ge mig handikapp för att jag ska förstå saker. De måste förklara extra noga för mig, behandla mig som att jag inte förstod bättre.
Det kanske bara är så att jag har taskig timing. Men ska man måsta känna att man är en börda?
Faktiskt inte.

Nedräkning till skolan börjar. Jag vill inte, det är för mycket folk där!
Åt helvete med skolan,  åt helvete med skolböckerna, åt helvete med allt!

Jag tror inte att jag tror på världen längre. Den är ond.
Eller så är det jag som är ond. I såna fall tror jag inte på mig själv längre.

Idag ska jag, för en gångs skull, göra saker!
Först duscha och äta lunch. Packa ner träningskläder.

Sen traskar jag ner till skolan för att se om jag kan hämta ett block.
Sedan bär det av till svenskan, jobbar mellan två och fem. Lite segt kanske eftersom att jag verkligen inte lyckas sälja något.
Efter jobbet blir det kanske jocks då. Sedan hoppas jag på bowling med Jenny =)

Fick sova i natt. Helt underbart... känner mig utvilad, har inte känt så på flera dagar.
Egentligen inte på hela lovet.

Nu ska jag hitta någonting att äta.

Konstigt... att dagarna kan kännas så lika.

Just nu kan jag bara säga en sak: Welcome to the black parade.
Där är jag just nu. Skulle kunna döpa om min blogg.

Saker jag tänkte göra idag när jag vaknade:
- Gå på jocks innan två.
- Jobba mellan två och fem
- Hänga upp mitt draperi
- Diska
- Torka golven

Saker jag har gjort idag:
- Ätit
- Kollat på resor jag aldrig skulle ha råd med
- Nästan packat ihop träningskläder
- Nästan plockat fram min svenskan-pärm

Sammanfattning: HELVETE!

Men, som min låt säger... "we´ll carry on..."
Fast det är inte så jävla lätt!

Den här veckan räcker inte till... imorgon:plugga pa, torsdag:jobba?.
Sen är det i princip helg. Sen är det måndag och skola.
Sammanfattning: HELVETE!

Jag SKA ut i friska luften. Jag SKA diska när jag kommer hem ikväll.
I morgon SKA jag torka golven och jag SKA hänga upp gardinerna.
På torsdag SKA jag jobba mellan två och fem. Jag SKA hämta mina papper på skolan och jag  SKA hänga upp draperiet.
och jag SKA lära mig att somna på nätterna igen. Det känns viktigast.

Jag saknar körskolan. Även fast den innebar ångest till tuusen och vissa tårar framför ratten.
Känslan att lyckas med körningen var värt all möda, och nästan alla pengar.
Bäst var det när jag körde från parkskolan till vägverket på min uppkörning. Halva mig var säker på att jag hade kuggat eftersom att jag hade fått köra så kort tid. Andra halvan kände på sig att han redan hade bestämt sig för att jag hade klarat mitt körkort.
Den förvirrade känslan var nästan bättre än känslan när han sa "på körningen blev du godkänd".
Jag blev inte ens glad. Tror jag svarade något i form med "vad skönt då..".
Haha! Lisa, Lisa... Ibland roar du till och med mig.

Oh! Nästan så att lite motivation ramlade ner på mig nu!
Tänk om jag skulle hänga upp draperiet innan jag ska till stan? Och tänk om jag skulle torka lite golv? Och tänk om jag till och med skulle fylla i min lönerapport?
Vad överraskad jag skulle bli...

Jag tror att mycket i min framtid kommer bli kämpigt.
Men jag vet att den 9 april kommer vara nästan lika fantastisk som 8 november!
Jag vet att den här terminen kommer bjuda på många skratt, men också många tårar.
Klassen ska splittras, man ska hitta sin egna väg här i världen.
För en sak har jag lärt mig... Vägarna byggs inte av sig själva!
Man får bygga dem själv, ändå från grunden. Visst, det fixar jag väl. Men jag är ändå så pass bortskämd så att jag vill att det ska vara värt det innan jag börjar bygga på något. Det får inte finnas något motstånd för mig, tydligen. Då ger jag upp alldeles för fort.
Va fan trodde du Lisa? Tror du det är som att bygga plastvägar? Det ska fan vara tungt!

Jag och mig själv är lite osams. Återkommer när vi är sams igen.

Underbart!
Sitter i lägenheten och kikar på bad santa med Charlotte och Camilla.
Gårdagen? Jodå, den var rolig!
Lekte massa lekar, varav fyra innefattade munnar. Inte som ni tror, såna där lekar då man skulle skicka apelsiner mellan varandra och ha tändsticksaskar på näsan.
Skulle dessutom ta en tugga från ett äpple med händer förbundna. Just ja... den leken innefattar ju också munnar.
Nyårsklockslaget anlände mer än en gång, eftersom att ingen hade något koll på vad klockan var.
Det var sjukt. Men kul!
Gick ner till åsa vid halv två, gick hem ganska så fort. En trevlig kväll!

Så som sagt, nu kikar vi på Bad Santa, där huvudkaraktären håller på att gasa ihjäl sig själv i bilen.
Sedan blir det skräpmat och mer bakisdag.
Jag är prydd med ett rött märke runt fotleden, efter en lek. Jag ramlade några gånger... ont gjorde det! Jävlar i min lilla låda!!

Saker jag måste göra i veckan:
- Lämna in lönerapporten
- Jobba
- Träna
- Plugga Pa100. (hörde ni? Plugga? PÅ LOVET?!)

Saker jag kommer göra i veckan:
- Glömma att lämna in lönerapporten, vilket kommer resultera i att jag får min efterlängtade lön en månad för sent.
- Inte orka jobba...
- Komma ingenstans med projektet.


Underbart år!.. eller?
Det här året har faktisk varit det värsta i mitt liv. Låter dramatiskt, jag vet.
Men jag var med om något av det värsta man kan uppleva.
Jag förlorade en familjemedlem. Det går inte att beskriva.. jag tror inte jag kan det, för jag förstår det inte.
Vi förlorade en mamma,sambo,moster, arbetskamrat, vän. Hon var den mest envisa, bestämda, konsekvensa människa jag lärt känna. Hon skulle alltid göra saker rätt, vare sig det var den jobbigaste utvägen eller inte. På det här sättet var hon den mest omtänksamma människa som funnits. Jag kanske inte sa det så ofta, men utan henne hade mitt liv befunnit sig på ett helt annat stadium än där jag är idag.
Nu är det ju tänkt att jag ska bära med mig allt det mamma lärt mig och klara mig själv. Men jag är inte lika stark som hon är, jag kan inte stå fast vid mina beslut på samma sätt.
Man brukar ju kunna säga att man kan finna frid i att en människa har gått bort genom att tänka på allt den människan fick vara med om. På det viset känns det som att människan fick leva sitt liv, trots att det kanske blev kort.
Mamma han inte leva sitt liv klart. Hennes liv hade nyss börjat. I alla fall det liv som hon alltid velat leva.
Det syntes att hon trivdes så mycket bättre. Jag var först arg på henne för att hon hade förändrats så mycket och då kändes väldigt oäkta. Men det var bara för att hon inte var sig själv innan.
Hon hade hittat sig själv och sitt liv. Just i det tillfället fick hon sjukdomen och gick bort, tog inte mer än 8 månader.
Jag behöver en mamma som leder mig på rätt väg nu när jag ska bege mig ut i arbetslivet och allt annat.
Min bror behöver en mamma så han kan få hjälp att klara av tonåren, som vi alla vet kan vara en jobbig tid.

Jag är inte alltid såhär djup.

"Trevlig och jämn uppvisning. Blir dock bakom handen och lite på bogarna ibland. Byter i mellangalopp (försök sitta stadigt i sadeln) Bra jobbat, lycka till!" - Lätt B, 53&

"Bra ridet, kom bara ihåg att gå ut i hörnen. Ngt låg hand, i övrigt bra sits. Ni såg ut att trivas ihop" - LC, 58,6%

"Hästen går i lite undertempo, något ostadig i formen, slarva ej med hörnen och med volter. Du sitter fint. Trevligt ridet. Du ska jobba fram i något högre tempo i traven. Mkt trevlig i skritten. Jobba med volter och slarva ej i hörnen" - LC2, 52% (27/10 2001)

"Hästen behöver gå fram bättre i en bätte form. Våga satsa lite mer, slarva ej med vägarna" - LC2 130 p (7/10 2000)

"Trevlig uppvisning med bra takt och form. Forma mer i serpentinerna och rid ej ut i hörnen. Lycka till!"
- LB1 60& (26/1- 03)

Jag vet, kanske ingenting att skryta med. Man kan lyckas så mycket bättre. Men för min del är det en bragd och jag är stolt över det lilla vi lyckades med. Kommer fortfarande ihåg sista tävlingen, hade inte suttit på Ferdinand på nästan ett år. Jag satt upp och red iväg, och för mig så klickade allting. Det kanske inte var någon fantastiskt uppvisning, men för mig var det perfekt. Han var så fin och jag log genom hela dagen, bara för att jag fick pyssla om honom och klappa på honom. Det konstiga var att när jag fick höra att han hade gått bort blev jag inte så ledsen som jag trodde att jag skulle bli. Det kanske berodde på att jag befann mig i någon helt annan stans på jordklotet och hemma kändes så långt bort. Men också för att jag kanske kände att han hade fått leva ett bra liv. Det fanns så många som älskade honom, och han var en sån häst som uppskattade lite för mycket klapp och gos, som oftast gör de flesta hästar irriterade. Ferdinand älskade barn och han skulle aldrig komma på tanken att göra någon illa. Alla dessa gånger som man har skrattat åt honom när han har fått något fnatt i ridhuset, bara för att Maya, Mascot eller någon annan liten ponny kom lite för nära. Kommer aldrig glömma då han blev jagad runt runt i ridhuset av Mascot. Samtidigt som han var livrädd och ville inget annat än sprina så fort han kunde, så hade Ferdinand sin ryttare att tänka på. Så han galopperade runt i ridhuset så lugnt som han bara kunde och skar av hörnen så bra det gick samt bytte galopp för att underlätta för sin ryttare. När ryttaren till slut ramlade av travade han bort till ena hörnet av ridhuset och stod där. Jag gick in för att hämta honom, och jag kan sätta flera tusen spänn på att jag såg skam i hans ögon. Han skämdes. Det kanske låter dumt, men det var så det gick till. Han var för snäll för sitt eget bästa, och det var det här som var så skrattretande sött med den här hästen. Men han kunde vara ilsken också, så som han hunsade Otti och Amelie runt runt i hagen. Förbannad envis var han också. Jag tror att jag och lena fick laga staketet fyra gånger en dag för att han tog sig ut.
Nu ligger Ferdinand bakom kullen vid uteplanen. Tavlan jag la dit när nog förstörd av regnet och snön.
Det gör detsamma. Huvudsaken är att dom finns där. Jag har så många fina minnen med denna häst så det går inte att beskriva. Bara småsaker, när han var och nosade runt i jackan, som alla hästar gör.
Men han var speciell. Han kommer alltid vara speciell för mig.

Vila i frid min vän. Du finns hos mig, i tanke och hjärta. 
Always and forever.