lay down beside me
bloggen har laggat. så det var ett tag sen nu.
Jag kan ju börja med att berätta om 100-dagars! För fy fan vilken kanondag/ kväll det var!
Vi började dagen på skolan, för att fortsätta med vårt projekt.
Sedan traskade jag hem för att duscha. Camilla var i lägenheten när jag kom.
Dusch blev det, sen packades det ihop innan jag kunde gå igen. Skulle med en buss halv fyra till krokom.
I krokom åt vi mat, Wärdshuset =). Yammeh!
Bussen vi skulle ta tillbaka till stan gick klockan 18:15, precis lagomt.
På bussen kände jag hur partyhumöret knackade på, då jävlar kunde jag knappt sitta still.
Det blev förfest hos Åsa, jag hade förbannat roligt! Vi dansade och stojjade på.
Runt tio gick vi ner till larrys, i hopp om att vi skulle komma in i tid, elva var gränsen innan biljetterna slutade gälla. Vi missbedömde situationen, kön tog kanske två minuter.
Kvällen var verkligen en 9,5- poängare!!
Så nu plockar jag fram min 100-dagarsbok och skriver av det jag skrev dagen efter.
Vad som hände denna kväll:
-Jag gav bort Antons biceps till Sandra.
- Jag köpte tre cider till mig själv, varav den sista kom som en ren överraskning. Helt plötsligt står jag vid bardisken med en cider i näven och framför mig står en bartender som väntar frenetiskt på att jag ska skriva under kvittot.
- Jag skrek mig hes. Rösten försvann lite på slutet av kvällen, och morgonen efter var den helt borta. Den är fortfarande inte helt bra.
- Sandra bad mig hitta vatten åt henne, och när jag hade kirrat det hade hon försvunnit.
- Kvällen slutade med att jag stod på nedre dansgolvet, med jackan på. Varför jag hade gått ner dit och placerat mig har jag ingen som helst aning om.
- Jag gick fram till ella och frågade vad det stod på kvittot jag höll i handen. Dessutom höll jag i en cider i andra handen, som var beviset på vad jag hade köpt. Ibland är man korkad. Men jag var dragen.
- Jag tappade bort min digitalkamera, som jag MÅSTE hitta!
- I slutet av kvällen stod vi och väntade på en taxi utanför brandstationen, som skulle köra oss till blå center. Men det satans fordonet kom aldrig, så vi fick gå.
- Jag bar Camilla. långt!
Det hände mycket mer... men jag hinner inte berätta det nu. ska laga lunch och gå ner på stan.
